Joe Whyte ”Linden to L.A.”

Saknar du Ryan Adams? Jag menar, den tiden han åkte land och riken runt, spelade akustisk gitarr på barer och mindre hak, drog vitsar från scen, flörtade med servitriserna och var på ofta ett alldeles utmärkt humör och spelade Come Pick Me Up och Oh My Sweet Carolina utan större protester, även om han givetvis störtade av scen vredesmod eller bara skrek ”ah fuck off” tillbaka till den obligatoriska lustigkurre som ropade ”Summer of 69” (Ryan Adams låter ju nästan som Bryan Adams och de är ju faktiskt födda på samma dag…) .

Svunnen är den tiden och sannolikt kommer den aldrig tillbaka. Ryan Adams har lagt turnéväskan på hyllan, delvis beroende på att han lider av Ménières sjukdom som är en kronisk sjukdom i innerörat, men hans tillsvidarepaus från musiken beror även på att han tröttnade på hela skiten, krasst uttryckt. Nuförtiden skriver nuförtiden mest böcker, en och annan låt till Norah Jones, jammar med gamla polaren Jesse Malin och spenderar sin tid som gift man med hustrun och skådespelerskan Mandy Moore.

Tur är det väl då att många skäggstubbade män med gitarr står i kö för att ta tidiga-Ryans plats, minus buttert humör. En av det bästa i skrået är Joe Whyte. Sång- och låtskrivarman från New York som hyllats stort i americana- och alt-countrykretsar, främst för sin ”Devil in the Details” från 2007, uppföljaren till debuten ”The Lower 48” från 2005. För att sluta Ryan-cirkeln finns förutom musiken och att de båda bor i New York även den gemensamma nämnaren Cat Popper, den förtjusande bas-spelerskan som spelat med Ryan, in minst i den tidiga versionen The Cardinals.

Joe Whyte gör skimrande och glimrande och himlande americana. Såväl ”The Lower 48” och ”Devil in the details”  led för all del av några sedvanliga debutsjukdomar där vissa spår inte kändes riktiga färdiga utan fortfarande har det där charmiga men samtidigt lite störande demosoundet. Men skivorn rymmer likväl gott om godsaker att som americanafrossare slicka i sig som vore det den sista bakelsen innan en slitsam diet. Att Joe på nästa skiva, som är planerad under ”tidigt 2010” (vilket ju bör vara snart…)  har tagit saker ett steg längre och mognat ytterligare, utan att för den skull ha lagt till sig med nån bitter sen-Ryan Adams-attityd är således önskvärt. Så, vänner av Ryan men även Josh Ritter, Ray Lamontagne, Wilco och varför inte Bruce Springsteen  – kolla upp Joe Whyte!

Tyvärr dåligt med Joe Whyte på Spotify men det går att lyssna på hans musik på hemsidan och hans Myspace, där ett par nya spår bådar gott inför kommande skiva.

Kolla gärna in ”Linden to L.A.” från ”Devils in the details”:

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s